Rapporter

Faktarapporter & Opinionsundersökningar  

Fakta för förändring – svensketiopierna  

I den här rapporten har vi fokuserat på just svensketiopierna – och hur deras livssituation faktiskt ser ut. Visste du exempelvis barn födda i Sverige men med rötterna i Etiopien har bättre skolresultat än rikssnittet? Eller att svensketiopier som är födda i Sverige är arbetslösa i lägre utsträckning än hela befolkningen i stort i Sverige?

Med hjälp av fakta och ny kunskap likt den här vill vi skapa förutsättningar för en bättre dialog med politiker, myndigheter,
näringsliv, civilsamhället, majoritetssamhället och givetvis de människor som är berörda. För att kunna diskutera frågan och för att kunna ta tag i utmaningarna måste vi ta reda på hur verkligheten faktiskt ser ut. Och inte minst våga prata om utmaningarna – och möjligheterna. Särskilt under ett valår som detta.

Statistik-datum: Det tar tid för SCB att samla in och sammanställa all statistik, varför det är omöjligt att ta fram helt dagsaktuella siffror. Statistiken i rapporten kommer huvudsakligen från 2018 eller 2019. Naturligtvis kan statistiken ha förändrats fram till september 2022, då denna rapport publiceras. Men statistiken är oftast så tydlig att vi ändå bedömer att man ofta och approximativt kan tala om hur det ser ut i dag – även om siffrorna alltså har några år på nacken. Det är också intressant att studera utvecklingen över tid, och därför presenterar vi genomgående fakta från 2013 eller 2014.

Utgivningsdatum: september 2022

LÄS RAPPORTEN HÄR 

Fakta för förändring – svenskiranierna 

I den här rapporten har vi fokuserat på just svenskiranierna, den invandrargrupp av de vi skrivit om som kanske bäst lyckats – eller getts möjlighet – att integrera sig i det svenska samhället. Svenskiranska skolelever som är födda i Sverige klarar exempelvis skolan i högre utsträckning än samtliga elever i Sverige. Och lägre andel svenskiranier som var födda i Sverige är arbetslösa än bland hela befolkningen i Sverige. Andelen som bor i bostadsrätt är dessutom högre än i befolkningen i sin helhet. Vad beror det här på? Vad kan dra för lärdomar av svenskiraniernas skolresultat, boendesituation och arbetslöshetstal?

Med hjälp av fakta och ny kunskap likt den här vill vi skapa förutsättningar för en bättre dialog med politiker, myndigheter,
näringsliv, civilsamhället, majoritetssamhället och givetvis de människor som är berörda. För att kunna diskutera frågan och för att kunna ta tag i utmaningarna måste vi ta reda på hur verkligheten faktiskt ser ut. Och inte minst våga prata om utmaningarna – och möjligheterna. Särskilt under ett valår som detta.

Statistik-datum: Det tar tid för SCB att samla in och sammanställa all statistik, varför det är omöjligt att ta fram helt dagsaktuella siffror. Statistiken i rapporten kommer huvudsakligen från 2018 eller 2019. Naturligtvis kan statistiken ha förändrats fram till september 2022, då denna rapport publiceras. Men statistiken är oftast så tydlig att vi ändå bedömer att man ofta och approximativt kan tala om hur det ser ut i dag – även om siffrorna alltså har några år på nacken. Det är också intressant att studera utvecklingen över tid, och därför presenterar vi genomgående fakta från 2013 eller 2014.

Utgivningsdatum: september 2022

LÄS RAPPORTEN HÄR 

Fakta för förändring: svenskeritreanerna

I de här rapporten har vi fokuserat på svenskeritreanerna – en på senare år kraftigt växande invandrargrupp i Sverige. Siffrorna i rapporten visar bland annat att bara drygt hälften av vuxna svenskeritreaner 2019 hade ett arbete att gå till. Det är avsevärt lägre än befolkningen i stort. Siffrorna visar också att svenskeritreanerna i genomsnitt har omkring 20 kvadratmeter bostadsyta per person. Det är ungefär hälften så stor bostadsyta jämfört med befolkningen som helhet (42 kvadratmeter per person).

Med hjälp av fakta och ny kunskap likt den här vill vi skapa förutsättningar för en bättre dialog med politiker, myndigheter,
näringsliv, civilsamhället, majoritetssamhället och givetvis de människor som är berörda. För att kunna diskutera frågan och för att kunna ta tag i utmaningarna måste vi ta reda på hur verkligheten faktiskt ser ut. Och inte minst våga prata om utmaningarna – och möjligheterna. Särskilt under ett valår som detta.

Urval av medieinslag 

Statistik-datum: Det tar tid för SCB att samla in och sammanställa all statistik, varför det är omöjligt att ta fram helt dagsaktuella siffror. Statistiken i rapporten kommer huvudsakligen från 2018 eller 2019. Naturligtvis kan statistiken ha förändrats fram till maj 2022, då denna rapport publiceras. Men statistiken är oftast så tydlig att vi ändå bedömer att man ofta och approximativt kan tala om hur det ser ut i dag – även om siffrorna alltså har några år på nacken. Det är också intressant att studera utvecklingen över tid, och därför presenterar vi genomgående fakta från 2013 eller 2014.

Utgivningsdatum: maj 2022

LÄS RAPPORTEN HÄR 

Fakta för förändring: svenskirakierna 

I den här rapporten har vi fokuserat på svenskirakier – en av Sveriges största invandrargrupper. Hur ser boendesituationen ut? Hur många har jobb? Hur går det för ungdomarna i skolan? Helt enkelt hur deras levnadsförhållanden ser ut. Hur har människornas situation förändrats över tid? I vilken riktning går integrationen?

Siffrorna i rapporten visar att bara 6 av 10 vuxna svenskirakier 2019 hade ett arbete att gå till. Det är avsevärt lägre än befolkningen i stort – men också betydligt bättre än hur det såg ut 2013. Siffrorna visar också att svenskirakiernas bostadsyta ligger i genomsnitt på 26,1 kvadratmeter per person – jämfört med i snitt 42 kvadratmeter per person för en genomsnittlig person i Sverige. Barn och ungdomar med irakiskt ursprung har dessutom sämre skolresultat än rikssnittet.

Med hjälp av fakta och ny kunskap likt den här vill vi skapa förutsättningar för en bättre dialog med politiker, myndigheter,
näringsliv, civilsamhället, majoritetssamhället och givetvis de människor som är berörda. För att kunna diskutera frågan och för att kunna ta tag i utmaningarna måste vi ta reda på hur verkligheten faktiskt ser ut. Och inte minst våga prata om utmaningarna – och möjligheterna. Särskilt under ett valår som detta.

Urval av medieinslag 

Statistik-datum: Det tar tid för SCB att samla in och sammanställa all statistik, varför det är omöjligt att ta fram helt dagsaktuella siffror. Statistiken i rapporten kommer huvudsakligen från 2018 eller 2019. Naturligtvis kan statistiken ha förändrats fram till maj 2022, då denna rapport publiceras. Men statistiken är oftast så tydlig att vi ändå bedömer att man ofta och approximativt kan tala om hur det ser ut i dag – även om siffrorna alltså har några år på nacken. Det är också intressant att studera utvecklingen över tid, och därför presenterar vi genomgående fakta från 2013 eller 2014.

Utgivningsdatum: maj 2022

LÄS RAPPORTEN HÄR 

Fakta för förändring: svensksyrierna 

Fakta för Förändring: Svensksyrierna – så ser deras livssituation ut

Stiftelsen The Global Village, som bland annat arrangerar Järvaveckan, kartlägger nu sex invandrargrupper i Sverige utifrån levnadsförhållanden – de som är födda i , eller har föräldrar som fötts i Somalia, Eritrea, Etiopien, Syrien, Iran och Irak. Den andra rapporten ”Fakta för förändring: Svensksyrierna – så ser deras livssituation ut” handlar om svensksyrierna. De som bor i Sverige men är födda i Syrien, eller har syriska föräldrar, är cirka 250 000 personer.

Urval av medieinslag 

Statistik-datum: Det tar tid för SCB att samla in och sammanställa all statistik, varför det är omöjligt att ta fram helt dagsaktuella siffror. Statistiken i rapporten kommer huvudsakligen från 2018 eller 2019. Naturligtvis kan statistiken ha förändrats fram till augusti 2021, då denna rapport publiceras. Men statistiken är oftast så tydlig att vi ändå bedömer att man ofta och approximativt kan tala om hur det ser ut i dag – även om siffrorna alltså har några år på nacken. Det är också intressant att studera utvecklingen över tid, och därför presenterar vi genomgående fakta från 2013 eller 2014.

Utgivningsdatum: augusti 2021

LÄS RAPPORTEN HÄR 

Perspektiv 2021: opinionsundersökning i landets 60 utsatta områden

Den här undersökningen beskriver vad människor i Sveriges 60 mest utsatta områden tycker och tänker kring samhällsutvecklingen i området där de bor och i Sverige i stort. Undersökningen görs för femte året i rad och har besvarats av människor med bakgrund i över 100 olika länder. I år undersöker vi även högre chefers inställning till bland annat integrationsarbete och etnisk mångfald. Här kan du läsa de senaste artiklarna och omnämningar om rapporten:

Urval av medieinslag 

Statistik-Datum: Undersökningen består av över 1200 telefon och webbintervjuer genomförda mellan 29 april – 31 maj 2021. De som intervjuats är boende i någon av Sveriges 60 mest utsatta områden. Undersökningen innehåller frågor om samhället, närområdet, vilket förtroende man har för olika institutioner och hur man ser på integrationen i Sverige. I årets undersökningen har vi även ställt en rad nya frågor om privatekonomi och coronapandemin. Nytt för i år är även en undersökning bland över 500 högre chefer i både privat och offentlig sektor. Cheferna har fått besvara frågor om integrationsarbete, etnisk mångfald och attityd i en rad olika politiska frågor.

Utgivningsdatum: juli 2021

LÄS rapporten HÄR 

Fakta för förändring: svensksomalierna

Fakta för Förändring: så ser svensksomaliernas livsförhållanden ut.

Stiftelsen The Global Village, som bland annat arrangerar Järvaveckan, kartlägger nu sex invandrargrupper i Sverige utifrån levnadsförhållanden – de som är födda i , eller har föräldrar som fötts i Somalia, Eritrea, Etiopien, Syrien, Iran och Irak.

Den första rapporten ”Fakta för förändring: så ser svensksomaliernas livsförhållanden ut” handlar om svensksomalier. De som bor i Sverige men är födda i Somalia, eller har somaliska föräldrar, är cirka 110 000 personer. Det är drygt en procent av Sveriges befolkning. Ungefär lika många som folkmängden i mellanstora städer som Halmstad, Eskilstuna eller Borås. Men svensksomalierns tillvaro skiljer sig från genomsnittssvenskens. Nästa rapport, som kommer om någon månad, kommer att handla om Svensksyrier.

Urval av medieinslag 

Statistik-datum: Det tar tid för SCB att samla in och sammanställa all statistik, varför det är omöjligt att ta fram helt dagsaktuella siffror. Statistiken i rapporten kommer huvudsakligen från 2018 eller 2019. Naturligtvis kan statistiken ha förändrats fram till maj 2021, då denna rapport publiceras. Men statistiken är oftast så tydlig att vi ändå bedömer att man ofta och approximativt kan tala om hur det ser ut i dag – även om siffrorna alltså har några år på nacken. Det är också intressant att studera utvecklingen över tid, och därför presenterar vi genomgående fakta från 2013 eller 2014.

Utgivningsdatum: maj 2021

LÄS rapporten HÄR 

Perspektiv 2020

Var 18:e person i Sverige lever i ett så kallat utsatt område. Mycket av det politiska samtalet handlar om dessa områden och människor, men väldigt lite kunskap har funnits om de som faktiskt bor där – fram till nu. PERSPEKTIV 2020 – med särskilt fokus på unga vuxna.

Urval av medieinslag 

Statistik-datum: Undersökningen består av över 2 000 telefon- och webbintervjuer genomförda mellan 19 mars – 15 maj under 2020. De som intervjuats är boende i Sveriges 60 mest utsatta områden som är utspridda i Sverige med en särskilt stor koncentration kring storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Undersökningen innehåller frågor om samhället, närområdet, vilket förtroende de har för olika institutioner och hur man ser på integrationen i Sverige. Nytt för i år är även ett par frågor som rör mellanmänsklig tillit.

Utgivningsdatum: juni 2020

LÄS MER HÄR 

Fakta för förändring – Sveriges 61 utsatta områden

Var 18:e person i Sverige lever i ett så kallat utsatt område. Totalt rör det sig om 61 områden över landet. Den här rapporten handlar om vilka det är som bor i de utsatta områdena, vad de gör och deras förutsättningar i vårt land. (Vår rapport baseras på polisens tidigare lista med 61 områden, idagsläget klassas 60 områden som utsatta). Statistikmyndigheten SCB har i samverkan med Stiftelsen The Global Village tagit fram unik och detaljerad statistik över de utsatta områdena. Vi har kartlagt arbetsliv, utbildningsnivåer, boendesituation och privatekonomi hos invånarna i Sveriges utsatta områden. Fakta för Förändring – Sveriges utsatta områden.

Urval av medieinslag 

Statistik-datum: All statistik som presenteras i rapporten är framtagen av statistikmyndigheten SCB specifikt för denna studie. Data kommer från flera olika register hos SCB. Den statistik som redovisas var den mest aktuella som fanns tillgänglig hos SCB vid tillfället då rapporten skrevs (februari–april 2019). Statistiken är från 2018/2017. Eftersom SCB:s register uppdateras vid olika tillfällen är alla data i rapporten inte från exakt samma tidpunkt.

Utgivningsdatum: juni 2019

LÄS MER HÄR